Vinden drar, skeppet far
bort till fjärran land.
Och sjömansgossens lilla, lilla vän
står sörjande på strand.

Gråta ej, lilla vän,
torka tåren bort,
och tänk pa mig och på den ljuva tid,
som kommer inom kort.

Silver och gull, kistorna full,
hämtar jag hem åt dig,
jag hämtar siden och sammetstyg,
och allt så skänker jag dig.

Blovas vent', post moment'
iros ŝip' al mar'.
Ploretas amikino de l' marist',
malĝojas la ondar'.

Ploru ne, etulin',
viŝu larmojn for,
ĉar mi revenos post mallonga temp'
kun ĝojo en la kor'!

Or' kaj arĝent' el Orient'
estos donac' de mi.
Velur' kaj silko estos en la kest',
kaj ĉion havos vi.